Jag promenerade hem precis efter eftermiddagsregnet och på vägen stötte jag på många fina ting som fick mig att le och se lite ljus i vardagen, tanken om att livet inte är så dåligt i alla fall fanns där också. Jag såg söta tanter och gubbar, barn och föräldrar som lekte och hejande folk. Och mitt bland allt gick jag och log.
Tills dess att mitt öga träffades av en fluga. Mitt leende dog ut och jag blev butter igen. Talk about moment ruiner.

Senaste dagarna har jag ägnat jobbigt mycket tid åt att kolla på O.C, fortfarande den bästa serien genom tiderna. Vill inte ens tänka på hur många gånger jag sett alla säsonger...




Om ni inte sett på O.C (vilket alla borde ha gjort), så gör det!

Jag är hemma såhär dags en fredagskväll. Enda anledningen är att jag har dansuppvisning hela helgen. Jag har ett nervöst pirr i magen, men det ska nog gå vägen. Det blir alltid så sjukt kul.

Här, här, och här är lite dansklipp från So You Think You Can Dance, enjoy!

Wish me luck!

Bilder från förra sommaren.

Som svar på mitt inlägg igår om skor här. Så hittade jag dessa på stan, underbara! Jag måste måste måste ha dem!



Scorett 750.

Cover på Bloc Partys låt The Pioneers av Tunng.

Ibland får jag sms av denna unga dam som lyder:
Vet du? Du är världens bästa.
Hur glad blir man inte av det? Jag har världens finaste vänner.

Bilder från 2008.

Med endast 50 dagar till hultsfred och 59 till Bulgarien så är jag pretty happy!

P.s. såg nyss säsongsavslutningen på Gossip Girl, jesus is all I can say!

If there's anything to say
If there's anything to do
If there's any other way
I'll do anything for you


Sufjan Steves får stå får mina ord idag, you'll know why.

Jag har fastnat i ett mönster, jag kollar på samma filmer om och om och om igen. Igår såg jag filmen Candy för säkert sjätte gången och Twilight vill jag inte ens prata om, vi kan väl säga att det blivit en dags vana. Det är inte så att jag inte har någonting annat att välja på, men det känns bara tryggt.

Sen kommer vi då till musiken, denna låt är väl den enda som spelas i mitt liv just nu.



Jag blir lite rädd för mig själv, detta är ju nästan värre än någon slags Tokio Hotel besatthet som vissa har. Har aldrig förstått grejen med dem.

Men jag tröstar mig med min vän Rebeccas ord "Det finns alltid någon som är värre och mer extrem!"

Jag sitter och väntar på denna fina vän. Kvällen är pretty obestämd. Kanske blir det vin på min balkong i solnedgången?

xo

Jag har väl inte så många ord till att sammanfatta denna fredag och igår.
Jag är bakis och aldrig med Valborg.